Första advent

Som vanligt fattar man ingenting, helt plötsligt är det juletider igen. I veckan när jag gick med vovven kunde jag inte låta bli att bli lite småirriterad på alla grannar som tjuvstartat med julpyntningen så tidigt. Men så slog det mig att det ju var första advent i helgen och att det inte var så tidigt ändå. Hjälp man blir lite rädd att tiden går så fort.

Nåväl, nu är vårt lilla radhus julpyntat också. Röd duk på köksbordet och en ljusslinga i hallen, samt adventsstjärnor i fönstren. Och Puttes stora sjungande tomte som han bara måste ha framme. Inte min favvo, men man måste ju kompromissa i förhållanden 😉

Det blev ingen skidåkning eftersom vädret slog om till många plusgrader. Istället blev det en helg hemma och rullskidor och julpynt, inte helt fel det heller. Och så kan vi vara med på Stefan & Sandras traditionsenliga 1:a-adventsfika, yes!

Annons

Länge sen..

Jag ber om ursäkt, mina trogna bloggläsare, att jag inte skrivit på alltför länge. Det har varit intensivt med jobb och så bidrar det att hösten är här. Det finns lite mindre energi till att skriva.. Min dagbok har jag nog inte öppnat på flera månader, sorgligt men sant.

Men nu är det snart helg igen, skönt som alltid, och jag ska göra mysiga saker, som jag nästan alltid gör.

Jag måste erkänna, att denna höst har det blivit lite si och så med träningen. Konditionen är inte den bästa, iaf inte på den nivån som behövs för att åka vasaloppet, det måste det bli ändring på. Imorn åker jag, Putte och Lina till Sandviken för att köra några varv längdskidor på den konstfrusna banan de har där. Och så bor vi på vandrarhem och passar på att lyxa lite med god mat och bastu på kvällen. Trolla kan hänga med också, det är bra.

 

Sköna helg

I fredags var det riktigt busväder, men när helgen kom så kom solen fram, helt helt underbart. Vi har varit ute mycket i helgen och joggat, gått långpromenader och höstfixat i trädgården och fikat i solen. Jag tror det hjälper mot min hösttrötthet att ha skaffat Trolla, eftersom det naturligt blir att jag är ute mer och går med henne, både på vardagar och helgerna. Dessutom piggar det upp med en liten glad hund i närheten hela tiden!

Nu är hon äntligen klippt också, brorsorna kände inte igen henne när de såg henne igår, haha! Halva hunden försvann. Men hon är jättefin nu, en liten nätt och feminin tik kom fram när lurvet åkte av. Jag klippte henne själv, med lite assistans av Theresia på hunddagiset. Nästa gång fixar jag henne helt själv tror jag. Tanken är att jag ska spara ut lite päls på benen så de inte ser så smala ut. Vi får se hur det går med den saken!