Är det ett tecken på att man börja bli gammal, när tiden börjar gå så fort att man inte hinner med själv? Vet inte, men förr var sommaren evighetslång och julafton alltid långt borta. Men något har hänt, så är det inte längre. Nu sitter man här och hajar till, redan torsdag!
Man går upp tidigt, ut med vovven, äta frukost, springa till tåget, möta Charlotta på centralen, åka tåg 1,5 h till Nynäs, gå upp för trapporna till kontoret, starta datorn, hämta kaffe, läsa mejlen, kolla kalendern och så är man igång med dagen. Svisch så är det lunch, sen jobba på några timmar och rusa till tåget, åka tåg 1,5h hem, gå hem och pussa på Putte och Trolla, göra någon kvällsaktivitet och äta middag, sen är dagen slut.. Helgerna ska vi inte tala om. Fast man försöker att inte ha för mycket inplanerat blir jag allt oftare stressad över att inte ha någon ledig tid över, alltså bara ha tid att göra ingenting, att spontant hitta på det man har lust med.
Ibland undrar jag om det är så här man ska leva sitt liv. Visst är det roligt, men stundtals mest jobbigt och jag kan längta bort till ett lugnare samhälle där det inte fanns så många måsten och så många val. Vilket I-landsproblem jag har..
Putte och jag håller på att kolla på hus. Runt Nynäshamn. Inget bestämt men vi känner båda att vi vill flytta. Lite mer skog och gräs nära hemmet, lite lugnare och närmre för mig till jobbet. Och inte allt för dyrt, det är det största dilemmat med dagens galna bopriser! Men det är en stor sak att köpa något och vi funderar fortfarande mycket mycket över det här.
Imorgon har jag tagit ledigt för jag och Putte ska åka på ridhelg uppe i Jämtlandsfjällen. Rida islandshäst, äta god mat, mysa och vara ute i naturen, det blir skönt det. Vi firar 3 år (! som sagt, tiden går snabbt) på lördag och ridhelgen är dessutom Puttes 35-årspresent från mig. Trollis får stanna hemma i Uppsala hos uppfödaren och busa med sina syskon som fortfarande inte är sålda. Synd om dem som inte får flytta hemifrån än.
Trevlig helg på er som läser min blogg!